Varför du ska bry dig om damm?

Många HSE-experter anser att damm är byggbranschens "nya asbest". Detta på grund av de farliga potentiella konsekvenserna på användarens hälsa och säkerhet. Och hälsoriskerna hos byggdamm, i likhet med asbesten, viftade man i början lättvindigt bort - trots eniga forskarrön och skaderapporter.

Beroende på det bearbetade grundmaterialet, storleken på dammpartiklarna, koncentrationen i luften och exponeringstiden för damm, kan följden bli väldigt allvarliga hälsoproblem samt produktionsförlust och arbetskomfort. 

Dammet begränsas dessutom inte enbart till byggplatsen. Det kan enkelt spridas till andra områden och påverka människor, natur och miljön.

Innan vi tar reda på konsekvenserna av det, ska vi titta på lite viktig bakgrundsinformation om just damm.

Det kan låta som en basal frågeställning med svaret är kanske mer avancerat än du tror. Damm består av mycket små, fasta partiklar, är högdispergerat och sprids lätt i luften. Dammpartiklar kan vara minimala och när dess storlek understiger 10 mikron klassificeras de som fint damm eller partikelformigt material (PM). Damm som överstiger 10 mikron klassificeras som grovt damm. Låt oss sätta detta i perspektiv: tjockleken på ett mänskligt hårstrå är i genomsnitt cirka 60 mikron(!).

Fint damm är osynligt för blotta ögat och är endast visibelt om förekomsten i luften är stor volymmässigt - ett dammoln i folkmun. Eftersom dess inbördes partikelstorlek är så liten, kan damm stanna i luften i upp till 12 dagar. Ibland när vi inte ser dammet, kan vi ändå känna lukten av det. Om ett rum till exempel ”luktar betong”, så cirkulerar cement i luften.

Väldigt fina dammpartiklar är särskilt farliga eftersom de är små för att ta sig in i andningsorganen och orsaka långvarig skada. Överexponering mot detta respirerbara damm som innehåller kvarts kan orsaka cancer, silikos och kronisk obstruktiv lungsjukdom, även kallat KOL.

Damm uppstår genom att ett material utsätts för större friktion än vad dess egen sammansättning förmår att stå emot, vilket sker vid borrning, mejsling, sågning eller slipning. Men damm uppstår även genom cirkulation, då det virvlas upp av vindpustar eller när dammigt material sätts i rörelse genom transport eller när pulvermaterial blandas - t.ex. vid cementblandning.

Beroende på vilket material som bearbetas uppstår olika typer av damm. Här är två av de farligaste typerna av damm som är relevanta för byggbranschen:

-        Damm med kristallinstruktur: genereras när material som innehåller kiseldioxid, t.ex. sandsten, betong, murbruk eller kakel utsätts för nötning. Det innehåller respirabel kristallinkvarts (RCS)

-        Damm med pulverstruktur: uppstår genom nötande behandling av trä och bearbetat trä såsom träfiberskivor.

Faktum är att damm finns överallt på en byggarbetsplats. Det uppstår i nästan varje steg i byggprocessen: under borrning, sågning, mejsling, slipning och transport. Det är så vanligt förekommande att det ofta anses vara normalt och ingenting att oroa sig för. Men denna slutsats stämmer alltså inte.

Vissa jobb skapar en stor mängd damm – till exempel kan kapning av tegel och infräsning av elkablar producera upp till 17 kg damm i timmen. Rivning av betongtak för efterinstallation kan producera cirka 6 kg damm i timmen.

Lägg nu ihop allt arbete som utförs på din byggarbetsplats en normal arbetsdag! Det blir en hel del damm som du och dina kollegor i produktionen måste tampas med, eller hur?

Ett chockerande högt antal människor dör varje år av lungcancer på grund av överexponering för respirabelt kvartsdamm. Andra lider av dammrelaterade sjukdomar så till den grad att de inte längre klarar av att arbeta. Damm kan alltså ha allvarliga konsekvenser på din personal om det inte angrips på rätt sätt. Flera nationella och internationella organisationer har insett problemens allvar och inlett initiativ och kampanjer för att bekämpa dammet i arbetsmiljön (se faktaruta). 

Som arbetsgivare, ansvarar du för dina anställdas hälsa och säkerhet på byggarbetsplatsen. Detta är vanligen något som regleras enligt lag, men med tanke på konsekvenserna för de anställda och deras familjer, bör det ligga i ditt intresse att skydda dina anställda så långt det är möjligt.

Vilka blir konsekvenserna?

När människokroppen andas in damm, tar de naturliga försvarsmekanismerna över, t.ex. genom att man nyser eller hostar. Dessa mänskliga försvarsmekanismer har dock sina begränsningar och för vissa typer av damm är de helt verkningslösa. Det är viktigt att vara särskilt försiktig när man arbetar med material som innehåller kvarts.

Kvarts är ett naturmaterial. Cirka 27 % av jordskorpan täcks av det. Det förekommer i många material som är vanligt förekommande på byggarbetsplatser, t.ex. sandsten, betong, murbruk, kakel, tegel, mm. 

De flesta föredrar att ha en ren arbetsmiljö där kroppen, kläderna och omgivningen hålls rena och ingen personlig skyddsutrustning behöver bäras.

Att arbeta i dammoln ökar även risken för skador på grund av den minskade visibiliteten och kan distrahera anställda på grund av ögonirritation, nysningar, hosta eller näsblod. Men detta är inte det enda skälet till att damm behöver kontrolleras. Du kan öka din produktivitet och sänka underhållskostnaden betydligt med lämpliga åtgärder mot damm genom att:

-        Minska förberedelsetiden: minimal tid går åt till att säkra området innan arbetet påbörjas

-        Minska rengöringen: reducera rengöringstiden med upp till 99 %

-        Öka arbetshastigheten: upp till 20 % med renare och effektivare verktyg.

Att damm är ett ämne som byggnadsbranschen måste ta itu med säger sig självt. För att veta mer, kan du läsa vår artikel ”Hur man reducerar damm” och få insyn i hur du tacklar dammet genom att tillämpa STOP-principen.